Ojsan, jag somnade visst när jag låg och läste om Marx. Så himla intressant var han och nu börjar seminariet som jag visst skolkar från. Oups.

MrsD var så söt idag "du är ju inne i en svacka, som en kris". Oh, tack för att du upplyser mig. Blev kallad tonåring idag igen. Frågan "hur gammal är du nu?" dyker upp oftare än "hur mår du?".

Vi pratade om N. Får väl se vart det leder. Just nu leder jag mig rakt i skiten igen och jag orkar inte stå emot. MrsD tolkade det som att jag inte orkar kämpa längre och vill bli liten och omhändertagen igen (barndomen spökar) och då tyckte jag att jag lät svag, vilket hon tyckte var konstigt. Vaddå, jag har ju alltid fått klara mig själv jue, det är väl inte så konstigt att jag ser det som en svaghet, att jag inte klarar mig själv. Hon undrade om mina motiv och om jag kommer köpa konceptet, dvs inte ifrågasätta och sätta mig mot allt. Bra fråga. Jag är bara så jävla trött och tiden börjar rinna mot sitt slut och jag vill leva. JAG VILL LEVA!